Teologisk grund, version 110211

Nu publiceras en ny version av Teologisk grund för GF-kyrkan utifrån de nästan 100 olika synpunkter som inkommit från församlingar och enskilda. Dessutom har GF-styrelsen arbetat med texterna. Nu skall samfunden reagera på texterna och utifrån deras reaktioner kommer det i mitten av mars, ca, läggas upp nya versioner.

Kommentarsmaterialet som ligger sist i dokumentet är de samma som i den tidigare versionen av dokumentet. Vi återkommer snarast med uppdaterat kommentarmaterial.

Läs dokumentet: Teologisk grund för GF-kyrkan, version 2011-02-11 (pdf) >

.

Diskussionen om den förra versionen av den teologiska grunden finner du här >

.

Uppdatering:

Den teologiska grunden har uppdaterats till sin slutgiltiga form. Denna version ligger med i bildarmöteshandlingarna, vilka finns att hämta här >

  • Pingback: Grunddokument för GF-kyrkan | Gemensam Framtid

  • Göran Sundquist

    Teologisk grund för GF-Kyrkan 11/2 2011.
    Någon uttryckte sig om den tidigare skrivningen ungefär så här: ”detta kan vi leva med”
    Med den ”nya” grunden kan jag inte bara leva, utan också glädja mig och känna ett stort hopp inför en efterlängtad kyrkobildning till sommaren.
    Jag hade hoppats att slippa uttrycket tillsyn om församlingarnas uppdrag gentemot samfundet, och det blir lite omständigt i förklaringen kring dopbekräftelse och dopförnyelse, vilket verkar få sin förklaring i kommentarerna. detta till trots är jag mer än nöjd. Hoppas att denna lyhördhet kan smitta hela GF-kyrkan, då kan en ljusnande framtid bli vår… Nu är det min förhoppning att vi är många som känner att vi kan stämma in i denna hyllning.

    • Magnus Kronberg

      Absolut! Det blir bara bättre och bättre!

  • Rune W Dahlen

    I remissen stod det: ”Den ordinerade tjänsten hör till kyrkan och tar sig uttryck i aktiv tjänst i församling genom diakonala eller pastorala uppdrag men behöver inte vara av anställningskaraktär.”

    Tyvärr kan jag inte hitta något motsvarande i Teologisk grund. Tråkigt, för jag tyckte nämligen att detta var väldigt bra.

    Bakgrunden för Missionskyrkans del är att diakonkandidater kan ordineras utan att ha någon tjänst i kyrkan. För pastorskandidater är det inte så. Grundhållningen är istället att första tjänst för en pastor är en anställning på minst 40 % i en lokal församling tillhörande Svenska Missionskyrkan. Undantag kan medges i samråd med kyrkan, men det gäller fortfarande att ha någon form av avlönad pastorstjänst.

    Undrar om det inte är dags att ändra på detta. Se argumenten på http://blipastor.nu/rune/2011/02/hur-blir-det-med-ordinationen/#comment-29

  • Pingback: Teologisk grund för GF-kyrkan | Gemensam Framtid

  • Liselotte Spåre

    Jag hittar fortfarande ingenting om konfirmation i Teologisk grund. Undrar varför!

  • Inga Davidsson-Friberg

    Dokumentet bör få en språklig översyn. Nu finns det flera moderna slanguttryck som efter en tid verkar töntiga och felaktiga. Rätta den dåliga svenkan nu! Hänvusnung till punkterna.
    1. Den helige Ande ( inget -n på slutet, best.form uttrycks av den” (2 ggr) antingen skriver man ”Anden” eller ”den helige Ande”. Inte komtaminationen,
    3 Värna om rätten ( inte värna rätten)

    • Göran Sundquist

      Nu råkar vi vara ett antal teologer som har åsikten att efter som Anden i GT står i femininum och i NT:s grundtext i neutrum så borde det skrivas i neutrum eller femininum, Det blir den heliga Anden i bestämd form efter det jag har fått lära mig.
      Snälla stryp inte debatten med att var språkpolis, vissa av oss kommer, om vi får fler mejl hem, att sluta skriva, det här är inte offentligt i den meningen.
      Att det ska vara korrekt i dokumenten håller jag med däremot helt med dig om.

    • Magnus Kronberg

      Nja språkligt är dokumentet helt korrekt. Den Heliga Anden är en markering för att visa att Gud inte enbart är maskulin. Det har inte ett smack med språkregler att göra utan är teologi. Och vi delar Guds ord med varandra… Det är liksom poängen med att var och en som möter Guds ord HAR ATT tolka det tillsammans med andra. Ur min synvinkel är dopet medlemsgrundande på samma sätt som tron är det. Medlem i avvaktan på dop är ju vad det öppna medlemskapet är – så hur menar du? Vill du alltså ha ett A- och B-lag? Dopet är en gåva – liksom delaktigheten i Kristi kropp – liksom tron. Är inte dessa tre olika sidor av samma sak? Kan man vara döpt utan tro? Kan man vara medlem utan tro? Uttrycks inte tro genom efterföljelse – dop och medlemsskap? Kan man tro på Jesus men inte på Gud? Kan man vara fylld av den heliga Anden men inte tro? Jag vet att det kan finnas många personliga skäl till varför man kan ta emot vissa saker, men inte andra. Men detta är ett dokument som ska beskriva hur vi ser på vårt sammanhang. Undantagen och anpassningarna ska göras i det lokala inte i det gemensamma. Eller ska vi ta bort medlemskap, dop och nattvard helt och hållet? Dokumentet som det nu ligger är säkert inte perfekt, men det börjar bli väldigt nära.

  • Inga Davidsson-friberg

    forts:
    8. en treenig Gud i st f Gud treenig
    9 och 20. Dela inte Guds ord, låt det vara helt och odelat. Bör stå predika/förkunna Guds ord.( modernt slarvspråk).
    31. Värna om rätten…. ( inte värna rätten) ( fel nummer i förra kommentaren)

  • Inga Davidsson-Friberg

    Dopet liksom HHN är en gåva och inte ett lagtvång. Om dopet ska vara medlemsgrundande så förlorar vi många medlemmar, som finns i församlingar med öppet medlemskap. ”Medlem i avvaktan på dop” skapar ett A- och B-lag.

  • Magnus Hammar

    Lite av formalitetsnisse, MEN jag hade uppskattat revisionshistorik i dokumentet ”Teologisk grund”. Vi är upp i 2a versionen efter första remissvarsrundan och en revisionshistorik som snabbt sammanfattar vilka kapitel och stycken som blivit förändrade förenklar för läsaren att snabbt få en överblick!! Vore tacksam om det finns med i nästa version!! /Magnus

  • Stanley Eklind

    Mycket av dessa texter har blivit betydligt förbättrade mot tidigare utgåvor, det måste erkännas. Dock finns vissa saker envist kvar som för mig är svårt att acceptera.
    Hela bygget andas en hierarkisk toppstyrning där församlingarnas frihet beskärs.
    Toppstyrning i allt utom att ”Jesus är Herre”, där det finstilta i kommentarerna talar om att ordet Herre inte längre har den betydelse det en gång hade. När det gäller att underordna oss och lyda Gud är vi livrädda, men människor är det inga problem att underordna sig?

    Församlingens suveränitet måste, som jag ser det, styrkas väsentligt i dessa dokument. Exempelvis är Församlingen den som måste få besluta vilka som ska tas in som medlemmar i densamma. Som exempel är vissa församlingar i den här gemenskapen beredda att välsigna och viga samkönade par där andra församlingar ser detta som att leva i synd, i direkt strid mot Guds ord. Det skulle skapa onödig splittring och konflikt om då en församling tvingas ta in de här medlemmarna från en annan församling mot sin övertygelse. Det skulle skada såväl församlingen som de utsatta personerna och vara allt annat än kärleksfullt.

    Mångfalden gör att vi dels har församlingar som håller fast vid Guds ord som det står, medan andra har en mer liberal tolkning och ser Guds ord som något som inte gäller oss bokstavligt, det gör oss så olika.
    Vidare enligt paragraf 16 c i stadgarna ska Ansvarsnämnden gripa in om ”förtroendet för medarbetare eller kyrkan hotas”. Den församling som ev skulle lyckas leva i den helige Andes kraft och göra de gärningar som Jesus och Apostlarna gjorde kommer garanterat att tappa omvärldens förtroende och förmodligen de religiösas med. Det var ju vad som hände då och det lär hända igen, om och när det blir så. Ska de då få Ansvarsnämnden efter sig? Nej, ta bort ordet tillsyn rakt av, om Ansvarsnämnden överhuvud taget ska finnas kvar så ska den bara ha en rådgivande roll gentemot församlingen.

    Sedan saknar jag visionen, glöden! Varför bildas denna kyrka? Var finns pulsen? Var finns kraften? Vad i detta får mig att brinna för uppdraget? Det är inte svårt att förstå att det har varit svårt att hitta vad Kyrkan ska heta – andra kyrkobildningar har ju stått för något. Här ska mångfalden hyllas och då blir det med automatik svårt att hitta EN linje att stå upp för.

  • Christopher

    Med anldening av att äktenskapsfrågan kan blir avgörande för många församlingars acceptans av GF, kan du eller någon annan förklara varför dessa olika Samfund rörs sig med raket fart beträffande samgående, och snigel fart beträffande avgörande och beslut i viktiga teoligiska frågor som kan, om inte löst, endast bygga in i det nya GF grunden till framtids svårigheter om inte splittring?

  • Sören Johansson

    Detta är ett bra dokument, i likhet med det förra och remissen. Några kommentarer.

    Punkt 8. Jag saknar meningen från förra versionen om att ”Enheten utgör en grundläggande identitet för GF-kyrkan.” Visst är det stora ord, kanske för stora för att stämma med verkligheten i alla församlingar, men samtidigt är det många som efterlyser en identitet och frågar sig varför vi gör detta. Jesu förbön i Joh 17 om att de (alla kristna) skall vara ett skulle kunna vara en riktigt bra sådan gemensam identitet som vi samlas kring. Jesu löfte om vad som häder då är ju inte dåligt. Enhet är inte något urvattnat substitut när vi inte kan hitta något gemensamt. Det är istället en riktigt bra grund att samlas kring. Jag vill i alla fall försöka vara ett bönesvar på Jesu bön så gott jag kan. Någon mer som är på?

    Borde inte ”Allas tjänst” och ”Särskild tjänst” vara underrubriker under ”Uppdraget”? Det vore bra med få huvudrubriker. Det funkar ju med både heliga handlingar och dop m m under Kraftkällor.

    Punkt 34 Här har jag en liten fundering om vad det innebär i sista meningen att verka för öppenhet och sammanhållning? Är det att församlingen skall vara öppen för att ta emot fler människor och hålla ihop. I så fall kan jag leva med det. Eller är det ett försök att skriva vissa teologiska inriktningar på näsan på de i särskild tjänst? Varför just dessa saker i så fall? Jag tycker i så fall att det kan räcka med vad som står under punkt 35 om att ordinerade bekräftar sin vilja att följa kyrkans gemensamma ordningar m m.

    Om enheten får bli en grundläggande identitet och ett svar på varför vi gör en GF-kyrka enligt Joh 17 tycker jag att Förbundskyrkan är ett bra namn på den nya kyrkan. Det signalerar gemenskap mellan församlingar och associerar även till gemenskapen mellan Gud och människor. Med översättningen Union Church eller liknande får ingen nuvarande systerkyrka företräde namnmässigt heller såvitt jag vet.

  • Lars E Sahlin

    Mer en fråga än en kommentar:
    Utifrån Dopet.
    Kan pastor i den nya GF kyrkan avstå från att döpa barn?

    • Sören Johansson

      ”I GF-kyrkans församlingar finns olika doppraxis.” står det i den teologiska grunden. Det betyder väl att olika församlingar kommer hantera dopet olika precis som det är i dag i missionskyrkan. Om man som pastor jobbar i en församling med en baptistisk praxis kommer man förmodligen inte ens ställas inför frågan om man kan döpa barn. I en annan församling kan man få den frågan, eller kanske förutsättas döpa barn. Det är nog ingen vågad gissning att det kommer finnas en samvetsfrihet här, på samma sätt som det finns i Missionskyrkan i dag. Jag har svårt att se att olika doppraxisar kan samsas utan en samvetsfrihet. Förhoppningsvis kommer dopsynen vara en bland många frågor som pastorer och församlingar ställer till varandra även i framtiden i processen inför en anställning.
      Med förhoppning om att våra olika dopsyner kan få berika oss i den Gemensamma Framtiden.

      • http://andreasmoller.wordpress.com Andreas Möller

        Eftersom vi i de centrala dokumenten noterar att församlingarna kan ha olika doppraxis (såväl som dopsyn), måste förstås samvetsfrihet råda. I GF kommer samvetsfriheten gälla även församlingen – det finns inget krav att församlingarna ska erbjuda bägge dopsätten. Den församling som endast förkunnar och praktiserar det medvetna dopet kommer naturligtvis behöva göra det klart för en tilltänkt pastor, om han/hon själv kan tänka sig att döpa barn. På samma sätt behöver en pastor som inte kan tänka sig att döpa barn göra det klart för en tilltänkt arbetsgivare, om församlingen skulle ha den ordningen. Som du skriver behöver den frågan naturligtvis även framgent finnas med i samtalen inför en anställning. Och det finns redan nu en god beredskap inom SMK för att hantera den situationen (när församlingen vill, men inte pastorn). Den motsatta situationen (att pastorn vill, men inte församlingen) behöver förstås också hanteras klokt och i samförstånd.

    • Inge

      En följdfråga ang barndop? Kan en pastor i nya GF kyrkan döpa en vuxen person som redan tidigare blivit barndöpt i en GF kyrka?

  • Mattias J

    Är det bara jag som tycker punkt 33 och 35 är delvis motsägelsefulla vad gäller den enskilde kristnes ”tjänst” i församlingen, vilken ej är att förväxla med en anställning?

    Jag kan dessvärre utan större ansträngning tolka dokumentet som att i församlingen får bara ordinerad pastor och diakon tjäna (punkt 35), medan vi ”alla är kallade att tjäna och vittna om frälsningen” utanför församlingen.

    Jag tycker det är mycket olyckligt att lämna öppet för en sådan miss(???)tolkning.

    • http://andreasmoller.wordpress.com Andreas Möller

      Jag har svårt att läsa punkt 33 (om allas tjänst) som att den skulle bara gälla utanför församlingen. Det skulle möjligen vara om man först läser punkt 35 som att tjänsten i församlingen ska (enbart) ske av ordinerade. Men då blir det lite i överförd mening som punkt 33 förstås så.

      Jag tänker dock att punkt 35 (om den särskilda tjänsten) inte i första hand reglerar församlingens liv, utan att den handlar om vad pastorer/diakoner gör. Den ordinerade tjänsten är helt enkelt till för församlingens tjänst.

      • GF-webbadm

        http://gemensamframtid.se/blog/handlingarna-till-bildarmotet/ – här finns det slutgiltiga förslaget till teologisk grund. Ber om ursäkt för att det inte varit så tydligt att dokumentet har uppdaterats!

      • Mattias J

        Ja, det är såklart i ljuset av punkt 35 som tolkningen av punkt 33 blir sådan. Men det kanske vill till att läsa den teologiska grunden ”i ordning” och inte göra som med Skriften – att tolka tidigare uttalandet i ljuset av senare.